Lite som att krypa ner bland nytvättade lakan. Allvars hörna har varit kaos ganska länge, och jag har bara blundat och gått förbi. Inget uppiggande alls att se stöket. Jag skyller orkesbristen på skolan som var brutal nu på slutet. Första lediga dagen spenderades därför en timme med att rensa och plocka iordning - och fint blev det! Tog inga "före"-bilder, men nu njuter vi av att groventrén åter är iordning och att det är lätt att hitta bland allt. För mycket prylar blir det. Och mer vill man märkligt nog ha... |
0 Comments
För ett par år sedan fick vi frågan relativt ofta. Nu lyser den mest med sin frånvaro - kanske för att folk börjar förstå att livet kommit lite emellan, vilket ju faktiskt är sant. Men genom åren så har den förekommit, frågan om varför vi aldrig tävlar. Allvar har varit startklar i både rally och lydnad, men någon start har aldrig blivit av. Anledningen: jag ställer för höga krav. Inte på Allvar, men på mig själv. Jag har alltid haft en helt fruktansvärd prestationsångest, så om det inte sitter till 47836537%, så gör jag det inte. Att gå ut och göra ett halvdant program är inget alternativ. Typ. Detta har jag jobbat hårt med under senaste 6 månaderna. Det började med att jag utmanade mig själv med att guida turister en hel sommar. Visst, man hade som ett "manus" att rabbla, men man kan aldrig styra över vad folk tänker fråga om, och det är därför oerhört svårt att förbereda sig eller veta vad man ska svara alla gånger. Det var ett enormt steg utanför min komfortzon, lugnt sagt. Efter det har jag pluggat. Inget konstigt med det, men det är en gigantisk utmaning och ett lika stort steg utanför min lilla komfortzon. Allvar och jag efter uppehållet under graviditeten och första 4 månaderna med bäbis. Det går framåt, men samtidigt som jag kommit till insikt med hur höga krav jag faktiskt ställer på mig själv, så har jag även insett att Allvar antagligen är fel typ av hund för mig att starta med. Han är en helt underbar hund med fantastiska kvaliteter (jag har svårt för att tänka mig en bättre hund, han är min "one in a million"), men han är så otroligt signalkänslig. Och när jag blir nervös på ett visst sätt (svårt att förklara, men "tävlingsnervös"..?) reagerar han starkt. Så även om folk påstår att det går att "träna bort" genom att jag utsätter oss båda för tävlingar, så känns det inte rättvist att utsätta Allvar för min nervositet som snabbt rinner över i frustration när jag märker att jag inte kan leva upp till de krav jag satt innan vi klev ut på appellplan.
Lollo var mer den typ av hund som jag hade kunnat starta med, om han inte hade blivit sjuk. Lugn och mer av attityden "Gör du så, då skiter vi i det här!". En attityd som gör att jag faktiskt sänker kraven lite. Kanske för att det blir att jag i bakhuvudet tänker "ingen förväntar sig att vi ska klara det här ändå". Jag är ingen psykolog, men jag kan ju ana att det är där det ligger en kärna och gror i alla fall. Kortfattat; mina egna hjärnspöken sätter krokben för all tävlan. Med det sagt. Nu är jag i stort sett fri från inflammationerna i muskulaturen i knäna, så fortsätter det vara en såhär mild vinter så dammar vi av löpardojjorna och ger oss ut. Pannlampa och reflexväst, all utrustning som krävs finns. Ursäkter och undanflykter också, men igång ska vi. Kommer dock inte sätta Allvar i dragselen det första jag gör, utan det blir kontrollerad trav jämte till en början. Inte så mycket för att det skulle slita på Allvar att jobba i dragselen, utan för att mina knän ännu inte klarar påfrestningen att hålla emot samtidigt som jag går/springer, samt att jag skulle göra universums fulaste face plant när han får dragkommandot (eller... jag lär inte hinna ge honom det...). Vi startar om från ruta minus 7, rultiga och glada. Men huvudsaken är att vi kommer igång, inte att vi presterar VM-tider. Det har bara tagit mig en mindre evighet att komma till den insikten...
Lollo har hjälpt till att passa Mini lite då och då, och oj! Av blicken att döma så är det jobbigt att dela hus med en liten tvåbent grabb som inte kan sitta still mer än ett andetag i stöten, haha!
|
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|