Sambon smygfotade vår superhemliga taktik, så istället för att han skvallrar kan jag lika gärna erkänna. Det är såhär det ser ut. Varje kväll. Man kan ju tro att det är tungt och jobbigt, men ähh. Han är ju fjäderlätt, råttan. Sover lika djupt som heffamatten gör han också. Så nu vet ni vår taktik. "Vila oss i form" är faktiskt ingen överdrift här hemma.
0 Comments
Igår - 2 varv, lyssnade hela tiden, inget skällande, fokuserat drag. Ikväll - 2 varv, lyssnade hela tiden, inget skällande, fokuserat drag men behövde "stöd". Ja, det summerar väl ungefär hur dragträningen gått dessa två dagar med ny snö. Än så länge har vi bara kört fyspass, kommer försöka planera in konditionen också när jag vet hur vädret blir framledes. Det är inte vidare goda prognoser just nu och jag är lite rädd för att skaren kommer sabotera en hel del. Men, vi kan ju ha tur också och då blir det ingen skare att tala om. Återstår att se. Så länge det inte blir lika glashalt som vid tidigare mildväder så är jag glad. Lägger in en gammal filmsnutt. Har inget nyare, tyvärr. Såhär långt detta året har jag lärt mig exakt hur jag ska stå i position för att undvika vrålkrascha nånstans, och balansen blir dessutom grymt mycket bättre. En trevlig bieffekt för Allvars del är ju att det blir enklare att dra, utan en heffamatte som flaxar än hit och än dit hela tiden och som vrålar på honom därbak om "Höger!", "Vänster!", "Saaaaktaaa för helvete!!", osv. Nu är det tyst och lugnt bakom honom förutom uppmuntran, beröm och nåt enstaka kommando. Upplever inte att jag ens är i närheten så störig för honom nu som tidigare år, hehe. fördel för egen del förutom ny balans är att jag nu kan styra honom betydligt lättare de gånger jag faktiskt behöver styra via snöret (t ex när vi ska svänga in hemma och inte fortsätta vidare. Det är precis som i uppletandet - springspringspringspring...). Skönt att han dessutom börjat släppa lite på dövheten, antar att "nyhetens behag" börjat lägga sig lite.
Gladaste nyheten jag kan komma med angående råttans form är att det är en helt enorm skillnad i kroppsbyggnad och hur mjuk han är i musklerna nu jämfört med hur det såg ut i somras. Under stretchingen i somras efter skadan kunde jag omöjligt stretcha ut hans bakben i mer än en 90-gradig vinkel (knappt det). Idag går det att sträcka rakt framåt, mjukt och fint. Han brukar till och med ligga och blunda under tiden. Inte undra på att han hade så kort steglängd bak! Nu känns han mjuk och ledig i kroppen, det lilla jag kan känna. Kommer ta honom till fysioterapeuten i början av nästa år för uppdatering. Förhoppningsvis slipper vi då även få bassing för fettmassan som i somras var alldeles förfärlig (jaaa, på heffamatten också för den delen)... Däremot kände jag själv under vår 40 minutersuppvärmning runt i byn att min kropp är dränerad på energi. Jag flåsar som en idiot efter 30 meters promenad i lite raskare takt, efter 15 minuter skriker kroppen efter vatten. Så har det varit i ungefär en vecka nu, och även om jag är väldans långt ifrån toppform (än så länge så) är det inte normalt. Dock inte länge sedan jag var hos läkaren och alla värden var då bra, blodtrycket fick A+, osv. Fick för nån dag sen höra att sambons bror också kände sig tung och orkeslös när de hade snackats vid, så det kanske är nåt som går? Om ni hört om fler som känner liknande så hojta till. Framöver kommer jag nalla av sambons Blutsaft för att se om det kan ha nån effekt. Har jag tur så är det bara en vitaminboost som behövs, Hoppas, hoppas. |
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|