Det känns som att det är dags för att få mer feedback på rallyträningen nu, innan vi stannar av helt. Tycker det går bättre och bättre med de olika momenten, även om jag är skitkass på att memorera de olika skyltarna. Hade kameran med idag och funderade på att filma, men mjae... Så kul ska vi inte ha det. Nog för att jag brukar kunna bjussa på mig själv, men det finns gränser, hehe.
0 Comments
Rullade ner till parkeringen inne i storbyn så vi var där i god tid innan de andra skulle komma. Trodde jag. I kom just som jag stod och rotade bland koner och koppel i bagaget, och strax därefter kom även C och L. Men vi körde lite rallyträning innan i alla fall. Störning är helt okej.
Vi rullade ner idag. Lite av lathet då vi har nära till samlingspunkten, men dels så har jag fortfarande ingen pigg känsla i kroppen (tvärtom!) och dels så hade jag tänkte göra två flugor på smällen genom att träna lite rally innan alla kom. Tji fick jag. Parkeringen bestod av värsta geggamojan. Jag tror vi nu kan konstatera att våren är på väg då tjälen släppt. På gott och ont.
Möte idag som gick över förväntan. Samtidigt har jag med åren lärt mig att när nåt låter för bra för att vara sant - då är det lika bra att dra öronen åt sig. Så jag ropar inte hej än på ett bra tag. Men jag hoppas som sagt att kunna skriva mer om det senare under våren. Ingen vila efter mötet utan fika med Sids morfar, lite bus och lek och försöka hålla ögonen öppna tills klockan blev 17.
Tänkte jag skulle slå typ trettio flugor i en smäll, så det var bara att lasta in åbäket i bilen och rulla ner till storbyn. Innan alla andra kom körde vi ett pass med fritt följ och inkallning som fokus, och jäklar så bra han gick! Fin kontakt och lyssnade bra. Så jag satsade på att bara berömma och belöna den fina kontakten i fria följet, och hastigheten samt det raka sättandet i inkallningen. Blåste pingviner runt öronen på oss (dvs det var fruktansvärt kallt för att bara vara -4 grader) och jag trodde att min vänsterhand som fick klara sig utan skyddande handske skulle lossna och falla stendöd till marken. Men det gick rätt bra.
Åkte iväg i god tid för att dra ur energi med ett pass lydnad. Fritt följ till en början något ofokus pga "ny" miljö och "nya" störningar men efter ett litet snack så var det inget att joddla om. Som en liten klocka. I alla fall till störst del, hehe. Läggandet gick inte jättebra men jag förstod snabbt varför - han frös så han småhoppade. På med täcke, in i bilen och igång med värmen. Kan säga att mina händer också behövde lite värme där och då för att inte fingrarna skulle, typ, lossna som små istappar.
Strax innan det var dags att bege sig tog jag beslutet att vi skulle delta. Trots allt, Allvar fyller år idag, och fyller man år så ska man göra roliga saker. Och kan man dessutom dra ur en massa energi som han samlat på sig under gångna veckan så är det ju hejsan-toppen-super! Lite blåsigt, men bra kläder värmer och går man i skogen känner man ju knappt vinden. Man bara hör att den är där.
Slapp slira in med andan i halsen idag, men det verkar inte bättre än att det inte spelar nån roll när vi än startar hemifrån - vi är alltid sena. Oavsett vad vi än ska till. Så nu är det officiellt - jag har blivit en klassisk småbarnsförälder, haha! Under promenaden höll vi oss i täten, första ekipaget efter M som fick agera guide ikväll. Råttan och jag var sådär totalt osociala, men uppenbarligen är det vad som krävs på dessa promenader för att inte han ska explodera i ansiktet på nån av de andra hundarna.
Med tanke på att jag inte är i form höll Allvar och jag gott avstånd till övriga. Jag vet att det återspeglas i honom, och jag orkade bara inte ta några eventuella konflikter. Upptäckte även att jag går bra mycket snabbare när jag mår dåligt. Som att jag försöker springa ifrån ångesten. Good luck Lisa. Så vi fick stanna och vänta in de andra som går ett mer "normalt" tempo ett flertal gånger.
Dagens promenad började bra. Resten kunde jag varit utan. Snorvalpen fick följa med, och det innebär att jag får hålla lite extra avstånd till övriga då Allvar fått för sig att vagnen är värdefull. I och för sig är den ju det, eller... innehållet i vagnen är ju värdefullt, men det är inget han ska vakta. Och det jobbar vi på. So far so good. Men sen är det ju inte bara Allvar och jag på promenaderna.
En riktig myspromenad med inslag av vilt blev det idag. Många deltagare? Näe. Men det kan man nog inte heller räkna med dagen innan julafton och alla är upptagna på sitt håll. Det blev I och Viggo, I och Taitu, Goofy och Lisa och så jag och råttan. I och Viggo hade dessutom med sig barnbarnen J och J som glatt fick hålla Goofys och Lisas koppel. Inslagen av vilt vi fick var ett rådjur som stod och kikade mitt på vägen längre fram, samt två stora älgar som spatserade över vägen efter ytterligare en stunds promenad. Tyvärr var jag den enda som såg vildsvinen längre bort ännu en stund efter det. Svanar flög i två streck över våra huvuden, så lågt att det hade blivit ruskigt bra pangbilder om jag bara hade haft rätt kamera och vetat om att de skulle passera.
|
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|