Själv var jag mest förvånad över valet av plats att sitta på - the highway to a quick little peewee för åbäket. Och åbäket, han smakar gärna på ett kattlår om han får. Resterande katter på området/i byn verkar ha lärt sig (av doft eller erfarenhet låter jag vara osagt) att man håller till på vår framsida om livet är en kärt, men denne lille krabat verkar inte ha nåtts av detta budskap. Har dock aldrig sett just denna kisemis mer än kanske 2-3 gånger innan.
Visst gillar jag djur, men just katter faller inte riktigt i min goda jord. Att jag dessutom är allergisk hjälper troligtvis till att välta den kajutan. Men se katter, det är inga djur jag litar på. Alls. Mo-ha-há - hund ska det va'.
Jag är dock snäll mot dem, ni minns väl hur jag försökte rädda kattungen från svält förra sommaren?