Det Allvar reagerade kraftigt på var när veterinären sträckte tårna i höger bak. Då hade han märkbart ont. Ryggen hade perfekt "schvung" och var stark, kroppen var i övrigt fin och välmusklad och ingen annanstans reagerade han som på höger baktass. Blodprov fick tas efter ytterligare en hel del övertalning och veterinären ska ringa imorgon med besked då de skulle kolla om borrelia och en hel radda annat som jag aldrig skulle kunna upprepa namnen på.
Ytterligare en ny tid bokades in, men denna gång på kliniken i storstan. Allvars högra baktass ska röntgas för att se så att det inte är artros, spricka eller annat. Träningsvila behövde vi enligt veterinären inte ta så länge jag gaffar upp tassen så att tårna inte "sträcks isär" på honom (t ex som när de klättrar över stock och sten) och om vi tar det lite lugnare än vanligt. Funderade länge innan vi gick på hur vi ska göra och kände efter hur det kändes i magen. Ni vet, magkänslan. Den brukar sällan ha fel. Så jag fattade beslutet att jag väljer att sätta honom på vila tills vi fått svaren på blodproven och röntgat. Jag vill helt enkelt vara säker. Och eftersom det är ap-varmt ute och Allvar fortfarande känns trött (vilket fick veterinären att direkt misstänka borrelia) så tror jag inte han protesterar. Att vi missar 'debuten' nästa torsdag skiter jag i. Allvar går före allt annat.
Jag har tyckt att Allvar ändrat kroppsform senaste tiden, och helt ärligt har jag tyckt att han lagt på sig. Veterinären och sköterskan frågade också kring foderbytet vi gjort och lite sånt då även de tyckte han blivit lite "rund" sen vi sågs sist, men det visade sig att vi hade fel allihop. Han hade gått ner! Sist vi var där vägde han nästan 1 kg mer. Det visade sig vid undersökningen att han musklat på sig av all ny träning och därför blivit mer "kvadratisk" i kroppen. Häftigt! Allvar har gjort som sin matte med andra ord (jag har plötsligt fått lår och rumpa av all löpning och alla "ben-vikar-tyngd-hej-och-hå-övningar" vilket gör att jag inte kommer i mina jeans...).
Hur som helst. Nu kommer jag gå med ont i magen tills telefonen ringer, och sen gå vidare med ont i magen tills han blivit röntgad. Känns trist att komma in med honom på röntgen för andra sommaren i rad. Förra året var det ju ryggen. Ja, ja. Får försöka se det positivt. Hanteringsträning på hög nivå för honom och miljöträning för min del (stället ligger jämte ett slakteri *Uäck!*).