Första dagen på en kortare evighet som jag varit ute. Visst har varit ute och skottat av uppfarten varje dag så gott jag kunnat, men det går knappast att jämföra med en promenad i lugnt och ro tillsammans med hela familjen i solskenet (alla feberfria, yey!). Allvar visade ganska omgående att jag inte hade fel när jag skrev igår att han legat hos mig och laddat. Och om det är positivt? Mjäh... Det vill jag faktiskt inte sträcka mig till. Fick hundmöte och han var inte sen med att mucka. Kändes även som om han skulle släpa mig hela rundan runt och efter att ha påmint honom att "HALLÅ?! Är det du eller jag som bestämmer farten?!" så gick det bättre. Men att det var mycket energi i den där lilla kroppen gick ju inte att ta miste på, och det är ju heller inte så att man höjer ögonbrynen och undrar varför. Så efter att ha tippat av far och son hemma fortsatte vi upp i skogen och Allvar fick fysa av sig lite. Efter ett par minuter insåg jag min egen begränsning, förkylningen har verkligen sänkt orken, och han fick leta pyttesmå pinnar och grejer som jag hittade och kunde skicka ut. Allt för att slippa röra på mig själv, men för att få honom att blåsa ur. Och jäklar i min låda vad han sprang! För att kräma ur den sista "jagtrorjagexploderaromjagintefåspringaskitenurmigsnart"-energin ur benen på honom fick han även smaka lite på "Idioten". Väldans behaglig för egen del då jag står på toppen och mest bara låter som om jag svalt en levande tupp som slåss för sitt liv för att komma upp igen. Typ. Har själv stånkat upp och ner för den där jädra backen då jag grävde ur grunden till hundgården, så jag vet hur den mördar. Skenet av att den inte är så brant och hög att ta sig upp för bedrar kan jag lova. Visst ser det snärtigt och lätt ut när råttan gör det - han har ju fyrhjulsdrift! Men det tog rätt bra även på honom. In, stretcha, massera, hämta andan och så äta. Sen en väääldigt nöjd råtta resten av kvällen. Skönt. Hoppas på att få en ännu bättre dag imorgon. Allvarstyle upp ("boing-boing-boing!"), och så full fart ner. Haha! Skoja att det märks att vi haft samma startpunkt i detta i alla år. Han vet precis vart han ska ställa sig för att bli kallad på. Lilldutten. Skönt när man är hes och jävlig och slipper kommendera och hålla på mer än nödvändigt. Men som vanligt - stäng av ljudet innan ni trycker på Play!
0 Comments
Your comment will be posted after it is approved.
Leave a Reply. |
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|