När jag slappnade av och lärde mig strunta i om folk blänger eller snackar bakom ryggen, sänkte axlarna och accepterade att Allvar inte alltid är trevligheten själv - då blev han coolare. Det blev ett markeringsmorr ikväll, men det var tyst och det var jäkligt effektivt då briarden som kom upp i äschlet på honom när han stod och nosade genast ökade avståndet. En hund med vett, för en gångs skull. Vad den nu skulle upp i äschlet på honom att göra in the first place, men i alla fall. Det var allt som hände. För ett par månader sen hade han troligtvis försökt slakta briarden, eller i alla fall tugga av dess lugg. Inte ens ett gruff vid bilen trots att det var en annan hund nära vid bilen jämte. Känslan av framgång, mm...
Tänker absolut inte påstå att detta är nåt som "funkar på alla hundar, testa du också", för så jäkla enkelt vet vi nog alla att det inte är. Individanpassning oavsett. Och hos Allvar kommer de där små hornen fram lite då och då vid hundmöten, vilket ger tillfälle till kvartsamtal. Dessutom kan jag ju inte tipsa om nåt som jag inte är 100% medveten om hur jag gör heller, det blir ju ganska svårt. Men en sak är i alla fall säker - det gjorde mig på bättre humör. Inte så mycket piggare, men gladare. Och det ger rätt energi. Tyvärr ingen lydnadsträning, men det blev lyckat ändå. Vi tar igen det imorgon.
Kul snack efteråt, skrattade så jag höll på att pinka ner mig. Allvar visade att han är bra på att chillaxa numera och lade sig på gräset en stund. Kopplade av. Bjussade honom på ett litet godisträd och han busade lite med K. Regnet som hotade slapp vi och hemma var vi vid 20-tiden. Drog en lättnadens suck när vi rullade hemåt och jag kom på att jag är ledig resten av veckan. Skönt. Dags att passa på att ta det där hårdspåret då, eftersom det ös(vräk)regnade bort igår.