Och så den där extragrejen jag beställde till Allvar. Kanske onödigt, men jag hoppas verkligen att den kommer hjälpa till att göra skillnad - en vettig spårsele. För nu ska vi börja om från noll och ingenstans.
Efter att ha ruttnat på att han vrålar på i spåret lade jag undan Kenjan vi haft till detta och bytte till halsband och koppel i armhålorna istället. Det har inte känts alls bra, och jag har märkt att Allvar ogillar trycket som trots allt blir mot nacken. Så nu har vi den ultimata lösningen - en sele som sitter bra och där jag kan fästa koppel på vardera sida tills dess att jag kan byta tillbaka till spårlinan.
För att den ska sitta ännu bättre tänker jag göra två hål till vid bogspännena. Och så måste jag klura ut nåt bra sätt att mjuka upp den på, för huuuvva vad stel! Får väl fråga kollegorna i stallet imorgon om de har nåt bra knep, vilket de ju borde ha.