Om ett par veckor är det dags för akupunktur igen. Vi missade senaste tiden på grund av sjukdom här hemma (dessutom snöstorm ute), men nu satsar vi på att komma iväg. Det märktes tydlig skillnad på Jörgen några dagar efter den första gången, vilket förvånade skeptiska mig. Men det gör mig glad när jag hittar något som funkar. Framför allt gör det mig varm inombords när jag hittar något som ger honom glädjen åter.
Han är ganska stel om kvällarna, och om det inte ligger i tvätten så åker BackOnTrack-täcket på. Det händer att han är såpass stel att han får sova med det på, och han tycks gilla det. Jag har svårt att tro att en hund som frivilligt och utan kommando kommer och kör in huvudet i täcket när man bara står still och håller upp det skulle finna det jobbigt på något sätt. Vi hittar våra små vägar. En annan av dem är akupressur som jag kan köra på honom några gånger om dagen. Ja, jag är ju inte utbildad, men jag har blivit visad och tillsagd att göra det hemma - såvida han inte påvisar smärta. Men det gör han inte. Istället ligger han och blundar och knorrar sådär som han gör när han tycker att något är skönt. Nackmassage är nog det bästa han vet i ren hantering. Vad jag baserar det på? Han har sagt det. Ehh, nä. Men han kommer fram och visar att det är det han vill. Han är väldigt tydlig med vad han vill att man ska göra nuför tiden. Man kan "mosa på" hur länge som helst och han ligger bara där. Man ser hur han njuter.
Min lilla goding. Han hade lite mer värk av ryggen ett tag, det märks på utfallen mot andra hundar. Har han ont ökar det beteendet snabbt. Men nu har det stillat sig igen och det är betydligt mer avslappnade promenader. Han kan såklart bli spänd vid hundmöten, men vad sjutton?! Det hade antagligen gemene man blivit om något stått och skrikit på oss när vi passerat. 9 gånger av 10 går han bara rätt förbi och säger inte ett pip. Hur eller hur så är jag så glad över att ha honom. Så det så.