Allvar mår bra mycket bättre redan, även om det är en bit kvar. Hans lyster är helt annorlunda, och numera lyser hans ansikte och blick energi. Positiv energi. Vi har fått betydligt bättre kontakt nu när han faktiskt orkar lyssna, och teamkänslan är helt underbar. Han är i uppstarten av lydnad (rallyt har vi ännu inte hunnit med), och jag ska bara låta mina egna vilodagar passera nu så ska vi även ta tag i canicrossen där han ska få jogga sig i form jämte mig istället för dragandes framför. Varje kväll knådar jag hans rygg och stretchar frambenen, och det märks att han har en helt annat acceptans i hanteringen av den typen. Till och med kloklippningen har blivit enklare. Så som ni kanske förstår så går det här åt helt rätt håll.
Jag vill verkligen tacka alla er som stöttat, tipsat och hejjat på honom. Det har värmt nåt otroligt när det känts nattsvart och helt hopplöst. Ni är guld värda! Och skulle ni sakna Allvar alltför mycket, så kommer här lite bilder från senaste veckan: