Det var en trevlig och lugn kvinna som tog sig an honom hemma hos sig (som så många andra av de som håller på med "alternativa" behandlingar), och Jörgen nosade runt i både behandlingsrummet och köket en liten stund. Hon fick känna igenom honom och precis som alla andra kunde hon konstatera att han har muskulära bekymmer i ryggen. Upp på britsen och han fick lite uppmjukande BioLight. Först undrade han vad hon höll på med där bakom ryggen på honom, men sedan började han slappna av och varva ner. En första nål sattes i pannan, och han undrade var i hela helvete kvinnan tog sig till. Men det gick bra och han fick varva ner igen.
En andra nål sattes lite mer "mellan ögonbrynen", och nu var det synbart att Jörgen på riktigt undrade om tanten hade tappat det. Han gillade inte alls den andra nålen (vilket tydligen är rätt vanligt då de inte förstår vad det är de ser i ögonvrån), och ett halvt skak på huvudet så hördes ett ljudligt "Pijong!" och hur en nål landade på golvet. Ett halvt skak till och nål nummer två gjorde samma sak. Därefter sattes inte fler i pannan. Mystiskt nog kunde vi inte heller hitta de som landat på golvet, så jag hoppas att de åts upp av dammsugaren efter att vi åkt därifrån. |
Efter behandlingen var han trött och sov hela vägen hem. Eller så skumpades han till sömns då vi körde i pickupen som ju är ganska "guppig" att åka i på de dåliga vägarna här i krokarna. Han behöver ut och kissa ett flertal gånger under kvällen (inte heller det ovanligt), men den där förväntade 'träningsvärken' hon hade pratat om uteblev. Sin vana trogen. Däremot har han varit piggare och haft mer energi denna helgen. Så vi ger det några behandlingar till. Tumme upp än så länge.