Visst ser spåret vi gick igår grymt mycket bättre ut när det är utzoomat (vänster) än när jag fixade en större bild nyss (höger)? Shit vad man kan lura ögat. På vänstra bilden ser det ju duktigt skitgrymt ut för att vara oss. På högra bilden ser man istället hur det faktiskt ständigt ser ut för oss (inklusive min miss att stänga av mätningen). Jag var inte helt fel ute trots allt, det var snurr och flax lite här och var. Men vad gör väl det när han ändå hittar spårslutet? Man ska inte grina över sånt när man vet hur det sett ut för oss tidigare. Måndagar tycks ha blivit lite utav en stående vilodag för råttan och mig nuför tiden. Kanske inte så konstigt med tanke på att det känns som om jag knäcker ryggen varje måndagsmorgon på jobbet. Hinner stelna till duktigt under helgerna. Gick faktiskt hela morgonen idag och funderade på om vi skulle köra ett (väldigt!) kort canicrosspass efter jobbet, men när jag väl satte mig i bilen och tuffade på hemåt så näe. Jag var för trött. Kroppen var för trött. Dessutom regnade det lite. Jaaa, två droppar är också ett regn! Kanske inte som en monsun, men i alla fall... Bortförklaringarna duggade åtminstone tätt för att slippa springa, ungefär. Men imorgon ska det tydligen vara sol, så då kanske? Ja, vi låter det vara så. Ett kanske. Det känns stabilt.
0 Comments
Your comment will be posted after it is approved.
Leave a Reply. |
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|