Inte hann jag ner och gräva bland halsmandlarna på åbäket heller, så ner i magen åkte den. Hela sillen. Och jag som aldrig sett en hund äta en hel fisk på det sättet tidigare kände plötsligt smått panik. Vad gör jag? Vad kan hända? Lyckades efter lite om och men få tag på jourveterinären på vår klinik, och hon satte nog kaffet i halsen. 5 gånger fick jag upprepa att det var en sill han just smackat i sig likt nån som sveper en grogg. Tugga är överflödigt, tydligen. Hur sillen hamnat just där den låg kommer jag nog alltid undra, men enligt veterinären var det lugnt. Så länge han inte kräks (då ska han in och kollas) så kommer vi eventuellt få ta del av Allvars skönfisande och diarrémage. Det kändes ju... tröstande? Så det var bara att åka och köpa sparris. Igen. Vi borde få klippkort på just sparris... |
Lollo då? Jodå, han mår tipptopp. Det är ju snart båtsäsong, och det är nåt han verkligen gillar. Få vara ute hela dagarna, somna till ljudet av vågor som kluckar mot skrovet och all den uppmärksamhet och friska luft han får. Ja, inte klagar han inte. Just nu något störd av all pollen, men vem är inte det? Nästa gång vi ses ska jag ta och trimma honom igen så han slipper all onödig utväxt. Nu ska han hållas precis så snygg och fin och underbar som han är. Det är jag som slarvat på den fronten, så nu blir det uppryckning. Gosig var han idag, nåt alldeles extra. Då är han riktigt mysig. Allvar? Han var näst intill gratis en stund faktiskt. En väldigt kort stund, men ändå. Nästan gratis. |