Under själva promenaden var det "nån" som hade enooorma mängder energi i benen. Jösses. Han hoppade, skuttade, drog och bockade. Hade laddat med lite dodis i fickan, så det fick bli koppelträning halva vägen, och jag insåg att vi kanske varit frånvarande från dessa promenader lite för länge då han ju blev ännu piggare av att se "buddisarna". Imorgon har de promenad inne i storbyn, så jag tror vi ska försöka delta där då. Förhoppningsvis är det bättre väder, men kylan ska visst hålla i sig. Nåja. Jag har sjukt bra termobrallor och Allvar har väldigt bra täcken, så vi reder oss. Men visst kan jag känna viss oro inför kursen som börjar den 26:e med tanke
Jag vet inte om Allvar har lärt sig att det ger utdelning av att han gör såhär, för det är i så fall enbart belönat med skratt - men det är samma sak varenda gång jag försöker ta kort på honom när han befinner sig på en höjd eller liknande. Eller bara på en plan gräsmatta, en strand, i en soffa, på golvet... Finaste har blivit så fin i kroppen nu. Det är bara vårfället som sabbar och gör den svarta pälsen dammig. Men ack, så grann han är. (Lite sur är jag dock för att Kenjanselarna inte sitter bra längre). I sista stund bestämde jag mig för att delta på promenaden med gänget idag, så på med grejerna på Allvar, varma kläder på mig och så iväg. Men det visade sig att vi skulle ha tur med vädret. Det sprack upp från snöstorm till solsken och vinden mojnade till och med något. När vi rullade hem efteråt satte snöstormen igång igen. Under själva promenaden var det "nån" som hade enooorma mängder energi i benen. Jösses. Han hoppade, skuttade, drog och bockade. Hade laddat med lite dodis i fickan, så det fick bli koppelträning halva vägen, och jag insåg att vi kanske varit frånvarande från dessa promenader lite för länge då han ju blev ännu piggare av att se "buddisarna". Imorgon har de promenad inne i storbyn, så jag tror vi ska försöka delta där då. Förhoppningsvis är det bättre väder, men kylan ska visst hålla i sig. Nåja. Jag har sjukt bra termobrallor och Allvar har väldigt bra täcken, så vi reder oss. Men visst kan jag känna viss oro inför kursen som börjar den 26:e med tanke Imorgon är det dagis som gäller igen. Känns så himla konstigt att lämna snorvalpen där, även om jag litar på personalen och magkänslan säger att det går bra. Vi har ju "suttit ihop" i över ett år liksom, och så ska jag bara... gå?! Försvinna ut genom dörren och få tiden att gå utan min lilla snorvalp. Ni må tro att det vankas upp märken i golvet här hemma tills det är dags att hämta igen, haha! Men jag är sketaglad över att det går så bra. Bakslag kommer, det vet vi, men det har gått över förväntan såhär långt.
0 Comments
Your comment will be posted after it is approved.
Leave a Reply. |
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|