Det här med att sammanfatta ett helt år lite kort i text och bild är skitsvårt, och när man inte ens minns hälften själv så blir det ju knappast lättare. Men jag har i alla fall försökt, och det är väl ungefär såhär vårt oerhört stillsamma 2012 sett ut. Jag mår nästan dåligt över hur stillsamt det varit, men det finns anledning - även om jag inte berättar allt. Förhoppningen är ett betydligt mer aktivt kommande år. Mer skoj och äventyr. Mer positiv energi, fler skratt och mer kursdeltagande. Men här har ni det, lite allmänt höftat - som vanligt. Vårt år, 2012 (trots ett par dygn kvar). Håll till godo. Januari 10 dagar efter utsatt datum går vattnet, och efter lång väntan i dagarna 3½ får naturen hjälp och värkarna sätts igång (sambon sa åt mig att le på bild, hrmf...). Efter 27 timmars hårt kämpande blir vi till sist den 16/1 föräldrar till vår lille snorvalp, Sid. Allvar tar tjohejet med ro, håller sig hela tiden nära sin nya lilla snorvalp och hjälper heffamatten som knappt kan röra sig med lite ditten och datten. Bägge får följa med på promenaderna med gänget när jag börjar känna att jag orkar delta. Har otroligt svårt för att acceptera den fysiska skillnad som skett (går lika upprätt i ryggen som blöt spagetti). Februari Vi fortsätter att ta det lugnt, deltar på promenader och träffar vänner. Det är lite spring här hemma och Allvar får vänja sig vid att det kommer besök titt som tätt då nyfikenheten kring Sid är stor och många vill komma och kika. Min gamla trotjänarkamera Lumix dör och är saknad. Vi försöker komma igång med lydnaden och uppletandet. Resultaten är mixade. Lyckas fynda två Kenjan-selar för 35,- styck på butiksrea. Äntligen (!) en modell av sele som sitter bra på Allvar. Mars Det slår ner som en bomb och ingen av oss förstår vad det är. Diagnos - förlossningsdepression. Vi deltar på promenaderna, går långa rundor på egen hand för att försöka gå igång kroppen. Måendet sjunker. Allvar hjälper husse att jaga tomtarna på loftet, och håller på att dras ned i strömmen då han halkar i vid dammen när vi stannar till för honom att dricka under promenad. April Mår fortsatt dåligt men försöker engagera mig mer i Allvars träning vilket gör att vi kommer igång lite mer seriöst. Allvar blir överlycklig och gensvaret är helt enormt. Vi åker och hälsar på rottisvalpar (att jag mår skit blir tydligt även för andra då noll valpsug väcks av detta besök), Allvar får gå blodspår efter långt uppehåll, och på väldigt kort tid råkar vi ut för 3 olika lösspringande schäfrar som alla försöker ge sig på Allvar - polisanmälan görs och bildbevis på personskada bifogas. Allvar påverkas negativt och de kraftiga utfallen är tillbaka. Jag börjar plötsligt få enormt ont i armar och axlar, läkaren sätter diagnos "inbillad smärta". Maj Vi åker nu iväg för att ta våra långa promenader i tryggt avstånd från lösa hundar, hälsar på vänner, spenderar tid vid havet för att vila upp, stängslar in baksidan av trädgården, grillar med måndagsgänget, deltar på sökträning och rör mycket på oss. Mitt spring i benen ökar i takt med bättre kondition och uppbyggda muskler, äntligen. Juni Allvar skadar sig vilket visar sig genom smygande hälta. Fysioterapeuten finner snabbt den ömma punkten och vi startar rehabandet omgående. Allvar sätts även på diet då han blivit tjocksmock under min graviditet. Vi deltar på spårdag med härliga tjejerna. Allvar får testa en platsliggning med trygga hundar för att se om händelserna med schäfrarna satt sig - det går bra men han är småspänd. Pga skadan blir det strikta koppelpromenader, skogsfys, cavalletti på varierad höjd och spår. Allvar ställs av från lydnaden för att undvika snedbelastningar. Juli Allvar är bättre men haltar fortfarande. För att vara 100% säkra på att det inte är nåt som hänt med rygg, nacke eller höfter röntgas han - det ser perfekt ut på plåtarna. Vi fortsätter rehabsträningen och spenderar tid vid havet för att vila. Mitt mående är på väg uppåt igen och jag får mer energi. Att få bada i mitt salta hav är som balsam för min själ. Augusti Årets varmaste månad? Vi åker långt i hettan för att kolla på utomhusutställning, jag får upp ögonen för rallylydnaden. Vi deltar på hundpromenaderna och Allvars rehab minskar då hältan nu är borta. Detta är månaden då jag startar upp mitt "Sund med hund". Mycket uppletande och en hel del lydnad om kvällarna när det svalnat av. Tar ytterligare kontakt med läkare för min värk i armar, men diagnos "inbillad smärta" kvarstår. september Miljötränar, sätter igång med mjukare drag, fystränar mer, deltar på promenaderna med gänget och kör på med lydnaden. Anmäler oss till rallylydnadskurs men kommer inte med. Deltar på spår- och uppletandedag med tjejerna. Det går kanske inte jättebra, men kul har vi! Och vi njuter av att jag är tillbaks på banan igen. oktober Miljötränar, deltar på promenaderna med gänget och Allvar får en ny, bättre dragsele. Tränar uppletandet tillsammans med vänner och jag får för mig att testa Allvar på klädnypor. Han finner dem, men de tuggas sönder lika fort. De byts ut till ett kvastskaft avsågat i lagom stora bitar och resultatet blir betydligt bättre. Fortsatt varmt så vi håller oss ute så mycket vi bara kan och orkar. Värken i armarna är nu outhärdlig och jag tar ytterligare en läkarkontakt. Får nu diagnos "tennisarmbågar" och remiss skickas till sjukgymnast. november Jag lämnar övriga familjen hemma och drar på utställning med en vän. Kollar på hund(ägare) och träffar Allvars härliga uppfödare. Vi tränar väldigt mycket på uppletandet och Allvar gör tydliga framsteg - för att sedan backa genom att lägga sig till med tuggande på återgången. Det går framåt i lydnaden. Mycket miljöträning för hela familjen då vi far runt en hel del. Detta märks på den egna stressnivån som skjuter i höjden och jag får tvinga ner mig själv i varv. December Snön kommer äntligen (!!) och vi sätter lite försiktigt igång vinterdraget. Det blir lite si och så med promenaderna med gänget på grund av vädret, men vi kör på med lite hårdare fys i snöskogen de dagarna. Jag bestämmer mig för att avsluta medlemskapet hos SKK. Får nu komma till sjukgymnast för värken i armarna och får där diagnos "whiplash-trauma" och ett träningsschema sätts ihop. Börjar skissa på hur träningen ska se ut för Allvar under 2013, men sätter inga mål då vi egentligen bara måste komma igång. De kraftiga utfallen har minskat något i omfång, men vi har att arbeta med.
4 Comments
Sara
29/12/2012 07:31:20 am
Jättekul att läsa! Är på landet över nyår (pga skotträdd collieboll) och har världens segaste internet. Förhoppningsvis lyckas den här kommentaren komma iväg... :)
Reply
Lisa
30/12/2012 12:33:25 am
Jajemen, den nådde fram :) Hoppas det går bra med vovven under nyårsnatten.
Reply
Lisa
30/12/2012 12:34:40 am
Jag håller på och försöker ta reda på varför det inte vill funka med att lägga in denna bloggen där för egen del så att ni ska kunna följa den enklare, och hoppas jag når en lösning snart.
Reply
Your comment will be posted after it is approved.
Leave a Reply. |
Fler uppdateringar och små filmklipp - följ oss på Facebook!
kategorier
All
Arkiv
March 2018
Bloggtopp
|