Allvar skötte sin inkallning riktigt fint och sket fullständigt i de hundar som satt längs vägen, och även att det andra gänget kom gående från skogen. Han kom in, satte sig och gjorde det dessutom med sin härliga attityd, rakt och snyggt. Däremot kom han på sig själv när det andra gänget var nästan framme ur skogen och blev lite skitnödig. Men ett ajabaja, så var det ur världen.
Vad hade jag då i snöret idag, undrar ni kanske? Ptja, en jetmotor som käkat havrekli och fått raketbränsle. Typ. Enkelt sammanfattat. Var han inte i luften så låg han på marken. Ungefär. Hans "Boing-boing-boing!"-ande visste idag inga gränser, och även om det inte framgår av bilden till vänster, så var det ungefär som att hålla i en fullblodshingst jämte brunststohagen. Pheeew! Jämfotaskutt, krumbocksprång... Ibland undrar jag om han själv är medveten om vad han gör, haha! Och så det obligatoriska rullandet med jämna mellanrum. Fina, stora kullerbyttor slår han så svenska landslaget i gymnastik ringer väl snart och undrar när han kan ingå...